Rexonas marknadsföring

År 1973 anmäldes en annons för Rexona-tvålen och en annons för deodoranttvålen Shields till Konsumentombudsmannen (KO). Anmälarna var två läkarstuderande som ifrågasatte om bakteriedödande ämnen verkligen har någon lukthämmande effekt på vanlig kroppssvett.

Relaterad läsning: Skönhetsindustrin – från moral till ideal, Mannen som skapade Barnängen, Fräschörens dyra hjälpmedel, Tvålfabriken i Malmö, Lux – en tvål för alla

Diskussion

Ur arkivet:

Gå in i Unilever Sveriges historiska hemsida och undersök i filmarkivet hur deras reklamfilmer har sett ut genom tiderna. Diskutera vad ni anser om marknadsföringen och hur ni uppfattar budskapet.

Unilever Sveriges historiska hemsida och digitala arkiv.

Fördjupning Affärsjuridik/ Journalistik, reklam och information/ Marknadsföring

Marknadsföringslagen:

Rexona hamnade i blåsväder under 1970-talet. Undersök hur marknadsföringslagen ser ut idag. Ta även reda på hur konsumentombudsmannen arbetar.

Marknadsföringslagen. Skärmdump: riksdagen.se

Fördjupning Marknadsföring

Luxtvålens marknadsföringsresa:

Luxtvålen lanserades 1925, och redan från början lät man olika filmstjärnor göra reklam för den. 1929 kom Lux hit och 1932 relanserades tvålen framgångsrikt i Sverige. Undersök Luxtvålens historia och marknadsföring.

Lill Lindfors i en Lux-reklam från 1968. Skärmdump från Lux-reklamfilm ur Unilevers arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Entreprenörskap och företagande/ Företagsekonomi

Rexona i Nyköping:

Rexona skapades ursprungligen i Australien år 1900 av en apotekare och hans fru. Men det dröjde ända till 1969 innan det lanserades i Sverige. Undersök hur det var på Rexonas svenska fabrik i Nyköping.

Sunlights fabrik i Nyköping på 30-talet. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Centralt innehåll

Lagar och andra bestämmelser som styr marknadsföring. I samband med det behandlas etik och hållbar utveckling inom marknadsföring.
Teorier och tendenser inom området marknadsföring.
Marknads- och omvärldsanalys. I samband med det behandlas metoder och analysverktyg för marknadsinformation.
Marknadsstrategier och marknadsplanens innehåll och funktion. (Marknadsföring)
Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. (Företagsekonomi 1, 2)
Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning.
Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse.
Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.
Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, digitalisering, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna. (Samhällskunskap 2)
Produktutvecklingsprocessens olika faser och deras innehåll. (Entreprenörskap och företagande)
Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)
Marknadsrätt: marknadsrättsliga och konkurrensrättsliga regler som rör företagens verksamhet. (Affärsjuridik)
Lagstiftning, etiska regler och internationella överenskommelser som berör kommunikationsområdet, till exempel marknadsföringslagen, pressetiska regler och erkända internationella regler för reklam. (Journalistik, reklam och information 1)