Den goda bostaden

Bra och billiga bostäder. Det är ord som ofta förknippas med HSB. Men vad innebär en bra bostad, och hur har den historiskt förändrats? Följ med till HSB:s huvudkontor på Fleminggatan 41 i Stockholm.

Relaterad läsning: Alva Myrdal ville förbättra barnens situation, Hållbarhet och miljö, Hållbarhet är grunden i vårt uppdrag och vision, Innovativa HSB, Den goda bostaden, Köket – ett rum för drömmar, Sven Wallander, Tanken bakom HSB, HSB och miljonprogrammet, HSB:s historia, Pysslingen, Uppstickare inom vård och omsorg

Instuderingsfrågor

1. Vad står bokstäverna HSB för och när bildades kooperativet?
2. Vem lanserade begreppet Folkhemmet och vad innebar det?
3. Vad hade präglat Stockholm länge under denna tid?
4. Under vilken tid bildades HSB och vad var deras uppgift och mål?
5. Vem var Sven Wallander och vad blev han världskänd för?
6. Hur finansierade HSB sina daghem?
7. Vad inträffade under 1950 – och 1960-talet?
8. Vad stod ABC för och varför fick det ett så stort genomslag?
9. Vilket är ett av de kändaste HSB-byggen i Sverige i dag?

Diskussion

Hur löser vi dagens bostadsbrist?

• I dag har vi kommit långt vad gäller fördelning av hushållssysslor och tankar kring den kollektiva bostadsformen. Diskutera hur ni tror att man kan lösa dagens bostadsbrist som råder i landets större städer, framförallt bland unga mellan åren 18 – 30 som vill flytta hemifrån men inte har råd med att köpa en egen bostad.

Var tredje ung vuxen saknar en egen bostad – så påverkas unga av bostadsbristen. Bild: Skanska

Fördjupning Samhällskunskap/ Historia/ Företagsekonomi

Den goda bostaden:

• Bra och billiga bostäder. Det är ord som ofta förknippas med HSB. Men vad innebär en bra bostad, och hur har den historiskt förändrats? Undersök vad som var viktigast för HSB under pionjäråren på 1920-talet.
• Besök HSB:s digitala arkiv på deras historiska hemsida. Ta del av fotografier och artiklar om den nyskapande kooperativa idén som blev HSB.

Bild ur HSB:s historiska hemsida.

HSB blev viktiga pionjärer inom modern barnomsorg:

• Alva Myrdal var en svensk politiker och diplomat som var med och formade HSB:s sociala verksamhet. Alva var kritisk till utvecklingen inom verksamheten för barn i förskoleåldern i Sverige. När Socialpedagogiska seminariet startades 1936 blev hon skolans rektor. Här utbildades barnpedagoger till HSB:s lekstugor och så kallade storbarnkammare i kollektivhus. Undersök hur HSB blev viktiga pionjärer inom den moderna barnomsorgen.

Alva Myrdal var statsråd i den socialdemokratiska regeringen 1966–1973 och tog emot Nobels fredspris 1982. Denna bild är tagen i Stockholm, 1936.

Centralt innehåll

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
• Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden. (Företagsekonomi 1, 2)
• Hur synen på kunskap, lärande, undervisning och utbildning har förändrats.
• Människors lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv. (Lärande och utveckling)
• Barns lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang och utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv.
• Hur synen på barn, barndom och fostran har förändrats.
• Barns olika uppväxtmiljöer och levnadsvillkor och hur samhällsförändringar har påverkat detta. (Barns lärande och växande)