Det svenska jordbruket

Få uppfinningar har varit lika betydelsefulla för jordbruket som skördetröskan. Men från början var det få som trodde att dessa stora maskiner skulle passa i svenska förhållanden, där åkerlapparna var små och vattenhalten i spannmålet hög. Och kanske hade skördetröskan gjort ett betydligt senare intåg på våra åkrar om det inte hade varit för en skånsk godsägare med stort intresse för ny teknik.

Relaterad läsning: Ekonomisk tillväxt och samhällsomvandling, Modigt spårbyte i ny tid, Industrisamhällets kulmen och den internationella frihandeln, Tekokrisen knäckte inte Borås, Gammal värmekälla i ny tid

Centralt innehåll

  • Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster.
  • Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald.
  • Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.
  • Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta. (Biologi 1)
  • Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
  • Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet. (Naturkunskap 1a1, 1b)
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2)
  • Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2)
  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. (Samhällskunskap 1a1, 1b)
  • Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
  • Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
  • Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.
  • Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.
  • Teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik. (Teknik 1)
  • Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning.
  • Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
  • Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
  • Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)

Instuderingsfrågor

  1. När kom den första skördetröskan till Sverige?
  2. Vem importerade detta?
  3. På vilket sätt var mellankrigstiden en svår tid för jordbruket?
  4. Var och när började skördetröskor att användas i världen?
  5. Varför var inte Sunshine Header-tröskan optimal?
  6. Hur förändrades behovet av arbetskraft på godset i Axelvold?
  7. Vad skedde en septemberdag 1940?
  8. Vilken konstruktion hade tröskorna under 1940-talet?
  9. Hur såg utvecklingen av tröskorna ut efter andra världskriget?

Fördjupning Samhällskunskap/ Naturkunskap/ Biologi/ Historia

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och synen på miljön:

  • Handelsgödsel har använts i det svenska jordbruket sedan slutet av 1800‑talet vilket har bidragit till jordbrukets modernisering och drivit på den snabba industrialiseringen. Ta reda på hur LRF backade kontrollföreningen KRAV när det bildades och lanserade sin i dag välkända märkning.

Utsnitt ur framsidan till broschyren ”Miljöhusesyn – På väg mot världens renaste jordbruk”.. Period: 1995. Deponent: Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).

Med LRF mot EU:

Filmen om LRF:

  • 2017 firade LRF 100 år. För att uppmärksamma jubileet gjorde man en film inspelad i föreningens arkiv hos oss på Centrum för Näringslivshistoria. Se på filmklippet nedan:

Tekokrisen som nästan fick Sverige på fall:

  • Ett krigshärjat Europa kunde först på 1960-talet ta igen sig och börja konkurrera med rika Sverige, som varken deltagit i första eller andra världskriget. Industrialiseringen som började med textilfabrikerna slutade nu med bl.a. en svensk tekokris. Undersök hur Borås förlorade 25 000 jobb på 30 år men klarade krisen och fortsätter vara Sveriges textila centrum.

”Konfektionspraktik” vid Textilinstitutet i Borås. Period: 1949. Motiv-ID: Teknik- och industrihistoriska arkivet / Tekniska museet (ARK-K1968)

Fördjupning Entreprenörskap/och företagande/ Teknik

De innovativa bröderna Bolinders:

  • När Jean och Carl Gerhard Bolinder gav sig in i spisbranschen inledde de en jakt på en konstruktion som skulle ge så mycket värme som möjligt för så lite bränsle som möjligt. Undersök hur ett nytt EU-direktiv nu har gjort bröderna Bolinders idéer om gjutjärnsspisen aktuella igen.

Bild: Bolinders Mekaniska Verkstads arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *