När lantbrukare blev företagare

På några årtionden under sena 1800-talet förändrades jordbruket och landsbygden mer än vad de gjort sedan de första bönderna började bruka marken för 6 000 år sedan. Den agrara revolutionen väckte företagsamheten och landsbygden började industrialiseras.

Relaterat material: Näringsfriheten genomförs 1864, Skråväsendet avskaffas, JAG och hans verk, Johan August Gripenstedts återkomst, Gustaf de Laval – de höga hastigheternas man

Centralt innehåll

• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1)
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Samhällskunskap 1a1)
• Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
• Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. (Företagsekonomi 1)
• Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning.
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
• Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)

Instuderingsfrågor

1. Vad lyckades jordbrukaren Johan Pettersson göra?
2. Vilken var den vanligaste brukningsformen i mitten av 1800-talet?
3. Vad innebar laga skifte?
4. Vad innebar marknadsreformerna för bönderna?
5. Vad innebar Näringsfriheten?
6. Varför uppstod det en mejeriboom?
7. Hur kunde bönderna investera och rationalisera?
8. Varför växte antalet lanthandlare snabbt under 1860-­ och 1870-talen?
9. Hur gick jordbrukets utveckling hand i hand med industrialiseringen?

Diskussion

• Undersök Företagskällans företagskarta på startsidan och se hur många företag och entreprenörer som är verksamma på landsbygden idag. Varför tror ni att det ser ut som det gör?

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap och företagande/ Entreprenörskap

• Det mest tydliga tecknet på att marknadslogiken sågs som framtiden, var det riksdagsbeslut om näringsfrihet som antogs av riksdagen den 18 juni 1864. Då avskaffades skråväsendet helt, även i städerna. Ta reda på vad denna reform innebar i praktiken och hur skråväsendet präglat det svenska samhället dessförinnan.
• Undersök hur näringsfrihetsreformen kom att träda i kraft med hjälp av finansmannen och liberalen Johan August Gripenstedt (JAG).
• Ta reda på vem entreprenören och uppfinnaren Gustaf de Laval var, skaparen som 1878 utvecklade en mjölkseparator som var snabbare och effektivare än tidigare konstruktioner, vilket gav upphov till AB Separator. Hur företagsam var han?