Mitt under första världskriget invigs Sveriges första riktiga varuhus – NK i Stockholm. Varuhuset speglade på olika sätt det moderna samhället. Det var ett palats, nästan ett sagoslott, där mycket var möjligt. Här blev konsumtionen inte bara en nödvändig vardagsrutin, utan en livsstil och ett nöje.
1. Källa: Nordiska Kompaniet invigs i Stockholm
Källa: Ett fotografi. Nordiska Kompaniet invigs och öppnar sina portar på fashionabla Hamngatan i Stockholm. NK:s bildarkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Se filmklippet nedan och besvara frågorna:
- Vilket år invigdes Nordiska Kompaniet på Hamngatan i Stockholm?
- Hur skapades NK?
- Vilken var målgruppen till en början?
- Vad erbjöd varuhuset på?
- Varför var NK en plats för kvinnorna?
- Hur ser det ut utanför byggnaden?
2. Se på kortfilmen En vardag i varuhuset (1937)
Filmen gjordes som en hyllning till NK:s grundare Josefs Sachs i samband med hans avgång. Följ med i en vandring i varuhuset där ”allt under ett tak” är mottot.
- Undersök vad Nordiska Kompaniet hade att erbjuda och ta även reda på hur företagskulturen på NK var under 1930-talet.
3. Nordiska Kompaniet var en trygg plats för kvinnorna:
- Undersök vilka kvinnorna på NK var, hur varuhuset förstärkte och konserverade stereotypa bilder av manlighet och kvinnlighet samt vilken kompetens och makt kvinnorna hade på konsumtionens område.
Inget köptvång rådde på NK. Till vänster: Potentiell kund strosar runt i byggnaden. Till höger: Kunder samtalar i rulltrappan. NK utgjorde den självklara mötesplatsen. Foto: Erik Holmén. Bilder ur NK:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
- Invit till medelklassen: Redan på 1920-talet ökade skattenivåerna för höginkomsttagare, när sedan Socialdemokraterna tillträdde minskades överklassens köpkraft ytterligare. Detta slog hårt mot NK som därför tvingades vända sig mot ett nytt kundsegment: övre medelklassen. Problemet var bara att få NK-personalen att inte behandla dessa nedlåtande och snorkigt. Undersök motvilliga kundbemötanden på Nordiska Kompaniet under 1930-talet.
- Genusarbetsdelning: Varför kunde kostymer länge endast försäljas av män, medan herrunderkläder vanligen salufördes av kvinnor? Svaret har både med ekonomi och kroppskontakt att göra. Undersök hur kroppskontakt och ekonomi samt varor och genusarbetsdelning var på NK under åren 1950–1970.
På damavdelningen gick genus före ekonomi under 1950-talet, och ingen man släpptes in i provhytterna. Ur NK:s bildarkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
4. NK:s grundare Josef Sachs var en omtyckt företagsledare och en sann visionär.
Redan under början av 1910-talet ville Josef höja detaljkårens status och startade då den berömda NK-skolan som gav personalen mellan 16 – 18 år gratis undervisning under arbetstid.
NK-skolans avgångselever år 1960 är extra glada då de fått beskedet att de är bäst i klassen. Ur NK:s bildarkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
5. EPA – ett varuhus för alla
Josef Sachs startade även ett lågprisvaruhus: EPA – Enhetspris aktiebolaget där inget köptvång fanns och där självbetjäning rådde. Varuhuskedjan välkomnade in arbetarklassen och inget kostade mer än en krona till en början.
- Undersök varför Josef Sachs och hans medgrundare Herman Gustaf Turitz stötte på starkt motstånd till en början och hur EPA trots det blev folkhemmets paradis.
Enhetsprisaktiebolaget (EPA) år 1966 i Handen, Stockholm. Fotograf: Carl Rydberg. Deponent: Åhléns AB.
Dela med dig av dina tankar