Barnängen – en väldoftande 150-åring

Många företag börjar med flera affärsidéer för att sedan hitta rätt. Innan Barnängen började tillverka tvål så var det främst bläck som förknippades med namnet. Följ med till Bondegatan 59 på Södermalm i Stockholm där Barnängens grundare Johan Wilhelm Holmström hade sin fabrik.

Relaterad läsning: Mannen bakom Barnängen, Kungen av såpa, Fräschörens dyra hjälpmedel, I skönhetens tjänst, Från moral till ideal,  Kunglig Hovleverantör – en krönt affärsrelation, Barnängens barntvål, CSR – Corporate Social Responsibility, Cloetta – ett folkhem på marknadens villkor

Instuderingsfrågor

1. Vem grundande Barnängens Tekniska Fabrik?
2. Hur fick företaget sitt namn?
3. Vad tillverkades i fabriken?
4. Hur forslade man i väg sina produkter till en början?
5. Hur märktes det att Holmström gillade djur och natur?
6. Vilket djur var favoriten och varför?
7. Vilka förmånen fick detta djur?
8. Vilket öde fick detta djur?
9. Vad inträffade under 1920-talet?
10. Var hittas Barnängen i dag?

Diskussion

Barnängen 150 år:

• I dag är Barnängen över 150 år och vi är många som har växt upp med deras produkter. Vilka minnen har ni av Barnängen? Diskutera även hur ni tycker att företaget har marknadsfört sig under åren och vad ni anser om det.

Fördjupning Entreprenörskap/ och företagande/ Historia/ Ledarskap och organisation

Johan Wilhelm Holmström – ”ledare med hjärta!”

• Var John Wilhelm Holmströms ledarstil och modell något att eftersträva? Undersök hur Holmström var som företagsledare.

Johan Wilhelm Holmström, porträtt från 1880-talet. Bild ur Henkel Nordens arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Kungen av såpa:

• Med såpa, tvål och stearin skulle kampen mot lort och mörker föras i städernas kyffen. Då kallades Ferdinand Grumme in från Tyskland för att vässa produktionen. Än i dag doftar hans namn fräscht. Undersök Grummes entreprenöriella resa.

Grumme & Son omkring 1900 presenterat i samtida bildverk. Foto: Wikipedia Commons.

Företagskulturen på Barnängen:

• Barnängen flyttade senare sin fabrik till Alvik i Stockholm och sedan till Ekerö 1983. I dag är verksamheten en del av Henkel Norden AB. Ta reda på hur företagskulturen ser ut där.

Lektion i skönhetsvård vid Shantungskolan i Alvik. 29 februari 1956. Fotograf: Göran Jarborg, Svenska Dagbladet. Bildkälla: Stadsmuseet/Wikimedia Commons.

Fördjupning Historia/ Företagsekonomi/ Samhällskunskap

Hygienens historia:

• Ta reda på hur hygienens historia sett ut genom tiderna och jämför kosmetikatrenden från 1500-talet fram tills idag. Vilka olika typer av trender finner du? Undersök även hur trenderna har sett ut till exempel mellan könen, sexualitet, social bakgrund och generation. Finner du något typiskt för de olika målgrupperna?

Hygienens historia. Bildkälla: SO-rummet

Centralt innehåll

• Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur individer och grupper fungerar i organisatoriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar.
• Kommunikation, samverkan och motivationsskapande faktorer inom en organiserad verksamhet.
• Ledarskap på olika nivåer, ledarstilar och ledarroller. I samband med det behandlas personlig ledarutveckling och hur man tar tillvara egna och andras resurser.
• Organisationsformer: olika metoder att organisera en verksamhet för att nå uppsatta mål av olika karaktär.
• Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat.
• Ledarskap och organisation ur ett etiskt och historiskt perspektiv samt i relation till frågor om demokrati och genus. (Ledarskap och organisation)
• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
• Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden. (Företagsekonomi 1, 2)
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. Ledarskap och organisation. I samband med det behandlas konflikthantering. (Entreprenörskap och företagande)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
• Ledarskap och grupprocesser. I samband med det behandlas problemlösning.
• Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1 och 1a2)
• Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna.
• Olika konst- och kulturbegrepp i historiskt perspektiv. Möten mellan etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser.
• Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.
• Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur. (Historia 2b – kultur)