De blev störst inom den svenska posterbranschen

Historien om Scandecor tog sin början sensommaren 1964 då Bertil Hjert från Östersund och Göran Huldtgren från Nyköping träffades i Uppsala. De var 21 respektive 23 år gamla och båda två nyligen inskrivna vid stadens universitet. Som de drivna entreprenörstyper de var började de så gott som omgående att skissa på olika sätt att starta en näringsverksamhet. Redan samma kväll de träffats gick de ut på krogen och över en middag drog de upp riktlinjerna för de framtida affärerna. De ville tjäna pengar – helst mycket – och det fort.

Relaterad läsning: Sveriges äldsta skidanläggning, Mah-Jong – ett hållbart antimode,  Katja of Sweden – Protestsången som blev strandkläder, Esseltehuset – minnen från ett berömt grafiskt hus, Svanström med hjärtat på rätta stället, Mannen bakom kontorsvarujätten Esselte

Instuderingsfrågor

1. Vilken affärsidé hade Bertil och Göran till en början?
2. Hur justerade de sin affärsmodell och varför?
3. Hur föddes idén att starta ett konstgalleri?
4. Vad skedde den 13 mars 1967?
5. Vad sålde slut på en förmiddag?
6. Vilken idé föddes då och vad lyckades de säkra?
7. Viken grupp hade blivit köpstarka och vad berodde det på?
8. Vad var Bertil och Göran först med att få och varför?
9. Vad investerade man i år 1970 och vad var anledningen till detta?
10. Hur kom namnet Scandecor till?
11. Vad kom att bli tidstypiskt för 1970-talet?
12. Vad var hemligheten bakom företagets framgångar?

Diskussion

Dagens utbud på affischer:

• Affischer kan man än i dag köpa för ett överkomligt pris och visst klär många av oss fortfarande väggarna där hemma med dessa. Diskutera vilka affischer och motiv ni anser är bäst och varför samt vilka motiv som trendar mest i dag och skälet till det.

Bildkälla: namly.se

Fördjupning Samhällskunskap/ Marknadsföring/ Historia/ Samhällskunskap/ Branschkunskap inom handel

Svenska Mah-Jong var klädmärket som klädde 68-rörelsen:

• År 1968 sköljde en vänstervåg över världen och så även i Sverige där även posterindustrin etablerades med populära postermotiven som ofta var politiska slagord. Under denna period bildades klädmärket Mah-Jong som klädde 68-rörelsen och som tog avstånd från modetrender. Undersök Mah-Jongs antimode och deras politiska budskap på reklamplatser i tunnelbanan i Stockholm.

I en aktion för att visa sin avsky för USA och sitt stöd för FNL (Sydvietnams nationella befrielsefront) tog Mah-Jong ner sina egna reklamaffischer och ersatte med bilder på vietnamesernas gerillakamp och skadade civilbefolkning och manade tunnelbaneresenärerna att stödja FNL genom att delta i demonstrationer mot kriget och sätta in pengar på FNL:s postgirokonto. Bild ur Mah-Jongs första produktkatalog från år 1972. Ur Mah-Jongs arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Entreprenörskap/ och företagande/ Företagsekonomi/ Historia/ Marknadsföring/ Branschkunskap inom handel

Svanströms – med hjärtat på rätta stället:

• Om mannen bakom kontorsvaruhuset Svanströms levt i dag, skulle han sannolikt beskrivas som en framgångsrik företagsledare. Undersök Frans Svanströms liv som entreprenör, visionär, filantrop och kanske också feminist.

Butiken Svanströms på Hamngatan 8 i Stockholm 1938. Ur Esseltes arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Centralt innehåll

• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna. (Historia 2b – kultur)
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Kommunikation, samverkan och motivationsskapande faktorer inom en organiserad verksamhet.
• Ledarskap på olika nivåer, ledarstilar och ledarroller. I samband med det behandlas personlig ledarutveckling och hur man tar tillvara egna och andras resurser.
• Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat. (Ledarskap och organisation)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
• Varudistribution, distributionssystem och leveransprocessen.
• Handelns funktion och nytta i samhälle och näringsliv.
• Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handel och service, däribland handelns digitala transformation.
• Konsumtionstrender historiskt och i nutid samt ekonomiska, kulturella, psykologiska och sociala faktorer bakom konsumtionstrender. (Branschkunskap inom handel)