Kontoristen som blev betongboss

1921 gick skomakardottern Mimmi Ekholm från att vara kontorist till att bli ägare och vd för Uppsala Cementgjuteri. Där i 1900-talets mitt var hon Uppsalas ”betongdrottning” i en bransch som dittills dessutom sett få kvinnor.

Relaterad läsning: Nymans verkstäder, Pharmacia i 100 år, Carin Stoeckmann – Byggmästarn i Skåne, Kvinnor på bygget – Då och Nu, Uppsala Industriminnesförening, När cementbranschen föddes, Cementas historiska hemsida, Att bygga på höjden

Instuderingsfrågor

1. Vad gjorde Mimmi Ekholm innan hon fick arbete på Uppsala Cementgjuteri?
2. Hur såg den svenska cementbranschen ut under denna tid och varför?
3. Vad hände mellan åren 1936 och 1940?
4. Hur beskrev de anställda Mimmis ledarskap?
5. Vad tillverkades vid gjuteriet i Börjetull?
6. På vilket sätt hade Mimmi full kontroll över gjuteriets råvarutillförsel?
7. Vilken stor beställning gjordes av Krigsmakten?
8. När upplevde företaget sina glansdagar?
9. Hur har Mimmi Ekholms företagargärning hyllats i Uppsala?

Diskussion

Industriminnen:

• Vilka industriminnen har ni på den platsen ni bor på? Diskutera vilka fabriker och verkstäder som funnits samt hur tillverkningen i dessa har gynnat eran lokala historia och Sverige i stort.

Skyddsrum 20 mars 1940. Foto Sandberg. UM. Utdrag ur artikel i Upsala Nya Tidning: ”På flera offentliga platser i Stockholm och Malmö har man anlagt trummor av sådana ringar, vilka anses ge ett betryggande skydd mot bombsplitter, särskilt om de grävas ned i marken […] Vid A.-B. Upsala cementgjuteri i Kungsängen finns en provmodell av en av luftskyddsinspektionen godkänd betongring till påseende.”

• Se intervjun från 2021 nedan och diskutera vilka konsekvenser som ni tror medföljer om Cementa upphör att bryta kalk samt vilka åtgärder ni anser borde vidtas för att lösa striden.

Fördjupning Samhällskunskap/ Historia/ Företagsekonomi/ Teknik/ Internationell ekonomi

När den svenska cementbranschen föddes:

• Hur såg samhället ut när cementbranschen föddes 1871, vilka behov ledde till att cement blev tidens byggnadsmaterial? Undersök historien om den svenska cementbranschen.

En ny vattenreservoar byggs av Skånska Cementgjuteriet i Karlskrona 1897. Foto: Karl Karlson. Ur Skanskas arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Cementa 150 år:

• Den 2 november 1871 såg den svenska cementbranschen dagens ljus. Sedan dess har cement, som är den viktigaste beståndsdelen i byggmaterialet betong, blivit allt viktigare för vårt samhällsbyggande. Men cement och betong är också material som väcker starka känslor – inte minst för sin klimatpåverkan. Se webbinariet nedan där vi samtalar om Cementas resa genom tiderna.

Fördjupning Ledarskap och organisation/ Historia Företagsekonomi/ Entreprenörskap och företagande

Carin tog över den mansdominerade byggbranschen:

• Carin Stoeckmann tog över som vd efter sin far i en manligt dominerad bransch som hon aldrig tänkt satsa på. Hennes mål blev att utveckla ett företag utan hierarkier. Ta del av intervjun där Carin Stoeckmann berättar hur hennes familjeföretag lyckats expandera i en omtumlande snabb takt.

Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar’n i Skåne.

Kvinnor på bygget – Då & Nu:

• Det har varit svårt att locka kvinnor till arbeten som hantverkare på byggen. Många försök har gjorts genom åren. Undersök hur dagens lärlingsutbildning har inneburit ett genombrott.

Att locka kvinnor till byggbranschen har varit en ständig fråga för JM. Omslagsbild till JMnytt nr 2, 1975. Bild ur JMs arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Lyssna på Snickarpodden:

• I Snickarpodden möter du sex av JM:s snickarlärlingar som i syfte att locka fler till byggbranschen startade podcasten i början av 2020. Lyssna på snickarpodden här.

Skärmdump: Snickarpodden på byggtjanst.se

Industristaden Uppsala:

• Besöker man Uppsala industriminnesförenings hemsida kommer man över en stor kulturskatt. Från 1860 -talet fram till 1970-talet var Uppsala en livaktig industristad med tillverkning av cyklar, motorcyklar, utombordare, skor, tvål och skönhetsmedel, med textilindustri, livsmedelsindustri, boktryckerier, mekanisk industri och tegelbruk och mycket annat. Besök hemsidan och botanisera bland dessa i dag nästan bortglömda industriminnen.

Bildkälla: uppsalaindustriminnesförening.se

Centralt innehåll

• Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
• Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
• Kvalitetsarbete, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.
• Teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik. (Teknik 1)
• Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön. (Internationell ekonomi)
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
• Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. (Företagsekonomi 1, 2)
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat. (Ledarskap och organisation)