När självbetjäningen gjorde revolution

Man brukar säga att snabbköpsbutiken på Odengatan 31 som öppnade 1947, är den första butiken i modernt snitt, som är den enskilt största händelsen i handelns historia. Butiken markerar övergången mellan betjäning till självbetjäning, från ett behovsorienterat inköpsmönster som underlättade husmors vardag till ett mer lustfyllt och framförallt varor på lösvikt till färdigpackade varor. Följ med till Odengatan 31 där det första snabbköpet öppnades.

Relaterad läsning: Gör det själv! Här är självbetjäningsbutiken, EPA – Ett varuhus för alla, När snabbköpen kom till byn, Kundvagnen, Tetra och kartongmjölken, Den (o)hållbara förpackningens historia, En revolution utan motstånd: svensk branschpress om självbetjäning, 1935 – 1955, Lanthandeln – marknadsekonomins första och sista utpost, Hundraårig lanthandlartradition i Finneröjda

Film: Snabbköpsbutiken på Odengatan 31 (år 1947)

Instuderingsfrågor

1. Hur handlade vi i Sverige innan självbetjäningsbutiken?
2. Hur såldes livsmedel under 1800-talet?
3. Var kommer idén om självbetjäningen ifrån?
4. Vem var egentligen ”först” med självbetjäning i Sverige?
5. Vad minskade självbetjäningen på?

Diskussion

Det första snabbköpet i Sverige:

• Man brukar säga att Konsums snabbköpsbutik på Odengatan 31 (1947) är den första butiken i modernt snitt och den enskilt största händelsen i handelns historia. Butiken markerar nämligen övergången mellan betjäning till självbetjäning. Se på ett filmklipp från snabbköpet nedan och diskutera vilken köpmetod ni tycker är den bästa och varför.

Fördjupning Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Branschkunskap inom handel/ Affärsutveckling och ledarskap/ Praktisk marknadsföring

När snabbköpen kom till byn:

• Att livsmedelsbutikerna ser ut som de gör i dag beror på en rad samverkande händelser över tid, som sammanslagning av butiker till kedjor, lanthandelsdiskens avskaffande och förbättrade möjligheter till import. Undersök när snabbköpen gjorde revolution i Sverige.

Bildkälla: Stenbergs bilder, ur ICA:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Centralt innehåll

• Branscher, centrala yrken och arbetsuppgifter inom handels- och tjänstesektorn.
• Handelns och tjänsternas roll, funktion och nytta i samhälle och näringsliv.
• Servicekoncept, affärsmodeller och konsumtionstrender.
• Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handels- och tjänstesektorn. (Branschkunskap inom handel)
• Affärsidé, marknads- och säljplan.
• Marknadsföring och säljkampanjer och andra säljfrämjande åtgärder.
• Sortiment, butiksprofil och kundens uppfattning och butiksupplevelse.
• Snabbtextning och säljstödsmaterial.
• Metoder för utvärdering av marknadsföring.
• Butikskommunikation och hur butiksmiljön påverkar och vägleder kunders köpbeteende i butiken.
• Butikskommunikatörens uppgifter i olika slags butiker, till exempel dagligvarubutiker och fackhandelsbutiker. (Praktisk marknadsföring, 1, 2, 3)
• Affärsutveckling, omvärldsanalys och marknadsundersökningar.
• Affärsidé, koncept, försäljningskanaler och positionering.
• Entreprenörskap och eget företagande.
• Säljmiljö, inredning och utrustning i butiker.
• Ledarens roll och uppgifter i butiker, stormarknader och varuhus.
• Praktisk butiksdrift. (Affärsutveckling och ledarskap)
• Lagar och andra bestämmelser som styr marknadsföring. I samband med det behandlas etik och hållbar utveckling inom marknadsföring.
• Teorier och tendenser inom området marknadsföring.
• Marknadsföring av varor och tjänster. I samband med det behandlas den betydelse som varaktiga relationer med kunder, leverantörer, anställda och andra intressenter har för ett företags affärsutveckling.
• Intern och extern marknadskommunikation. (Marknadsföring)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2)