Tack vare envishet och tro på sin idé skapade Eric Hanner den moderna svenska glassindustrin. Först övertygade han ledningen på Mjölkcentralen om att glass kunde bli en storsäljare också i ett kallt land, och ledde därefter utvecklingen av dotterbolaget Glace-bolaget (GB) till ett av Sveriges mest kända varumärken. En entreprenörsgärning – inom en stor organisation.
Relaterad läsning: Glassen som blev GB, Puck – Sveriges första pinnglass, Mjölkpropaganda på hjul, Mjölkbaren, Distansplugga med Företagskällan: Mjölkens historia
Relaterad film: GB – den svenska glassens historia
Relaterad hemsida: Unilevers historiska hemsida – GB Glace arkivmaterial
Instuderingsfrågor
- Vad var MC?
- Vilka idéer tog Eric Hanner med sig från USA till Sverige?
- Varför trodde inte Mjölkcentralens ledning på Erics idé?
- Vad hade Mjölkcentralen stora överskott av och varför?
- Vad inträffade år 1934?
- Hur kom ett naturväsen att spela en viktig roll i det hela?
- Vad hade premiär den 23 mars år 1935?
- Vilka konsekvenser fick denna premiär?
- Vad gjorde Mjölkcentralen när konkurrensen blev för hård?
- Vilka äger GB i dag?
Diskussion
Glassaffischer från förr:
- Hur har glassar och glasspriserna i GB Glaces sortiment sett ut genom åren? Berätta vilken eran favoritglass är och hur mycket den kostar. Fanns den glassen förr? Och hur mycket kostade den då? Besök GB Glace digitala arkiv och diskutera varför ni tror att vissa glassar har försvunnit ur sortimentet.

GB Glace är i dag en del av Unilever Sverige och GB Glace arkiv finns hos Centrum för Näringslivshistoria.
Fördjupning Marknadsföring/ Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi
Mjölkpropaganda:
- Med en framsynt fingertoppskänsla lyckades föreningen Mjölkpropaganda förena reklam med folkhälsa och den nya tidens medier. Ta reda på hur de lyckades med detta.
- Se reklamfilmen ”Mjölkcentralens glass” nedan, från andra halvan av 1930-talet, som lär vara en av de tidigaste filmproduktionerna med klar koppling till GB Glace.
- Jämför reklamfilmen ”Mjölkcentralens glass” med ”Vill du följa med hem och äta glass?” från GB 1968. Hur skiljer sig dessa åt och hur ser produktplaceringen ut? Ser du något typiskt för tidsperioden? (Se samtliga reklamfilmer ur GB Glace arkiv här >).
- Ta reda på hur GB-clownen, som kom till 1965, fick nytt liv under 1980-talets mitt och blev Sveriges coolaste kändis.

Clovina och Clovves bröllopsdag. Bild ur GB Glace arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Fördjupning Entreprenörskap/ och företagande/ Företagsekonomi/ Historia/ Samhällskunskap/ Produktutveckling/ Teknik
Tetra och Ruben Rausing:
- Ruben Rausing (1895-1983) såg under sin studietid i USA 1920 några av de allra första självbetjäningsbutikerna och insåg vilka möjligheter som låg i dessa. Men han förstod också att de krävde helt andra metoder för att förpacka varorna. Undersök hur Ruben Rausing utvecklade sin innovativa uppfinning: Tetra Pak.
Kampen mellan olika förpackningar:
- Mjölkförpackningen är vår kanske vanligaste förpackning. Den kännetecknas av höga krav på färskhållningsförmåga och att den knappt får kosta något. Undersök hur det uppstod en förpackningskonkurrens i Sverige.

Tv-profilen Lasse Holmqvist hos Tetra Pak. Ur Alfa Lavals arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Förpackningens historia:
- Tom Hedqvists mjölkpaket, med den klassiska ränderna nedan, är ett exempel på ett mycket lyckat projekt. Den grafiska designen är tidlös och kan i princip användas hur länge som helst. Undersök hur svensk förpackningshistoria har sett ut genom tiderna och på hur hållbarhetstänket utvecklats med den.
Svenskarna Baltzar von Platen och Carl Munters uppfann absorptionskylskåpet:
- I samband med sitt examensarbete på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm kom de unga teknologerna Baltzar von Platen och Carl Munters redan på 1920-talet på idén med absorptionskylskåp. Tekniken lämnade dock en del övrigt att önska, så det var först 1931 som kylskåpen började säljas. Undersök hur dessa briljanta ungdomar lyckades med sin uppfinning och ta även del av deras patentakter.
Centralt innehåll
- Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
- Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
- Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse.
- Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring. (Företagsekonomi 1, 2)
- Lagar och andra bestämmelser som styr marknadsföring. I samband med det behandlas etik och hållbar utveckling inom marknadsföring.
- Teorier och tendenser inom området marknadsföring.
- Marknadsstrategier och marknadsplanens innehåll och funktion. (Marknadsföring)
- Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
- Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
- Designprocessens olika delar, dvs. marknadsundersökning, funktionsanalys, kravspecifikation, faktainsamling, problemformulering, idéarbete, skiss, modellarbete, analys, presentation och utvärdering.
- Planering, konstruktion, design och tillverkning av en egen, enkel prototyp eller egna, enkla modeller. (Produktutveckling 2)
Dela med dig av dina tankar