Den kulinariska framgångssagan Mrs Cheng’s

Flygkapten Johnny Cheng lärde svenskarna att äta kinesiska vårrullar och hälla soja i köttbullarna på 60-talet. Tillsammans med sina döttrar Anne och Helen byggde han upp det familjeföretag som skulle komma att bli Mrs Chengs.

Relaterad läsning: Intervju med Fernando Di Luca, Han lärde svenskarna att använda olivoljan, Pasta därmed basta, The coolest thing – så blev Frigoscandia världsledande, Beckers satte färg på Kina, Äventyraren som sålde telefoner i Shanghai, Rädda SAS

Instuderingsfrågor

1. När tågade den kinesiska sojan in i Sverige?
2. När kom Johnny Cheng till Sverige och vad tog han med sig hit?
3. Hur kom det sig att Johnny reste till just Sverige?
4. Vad arbetade han som innan han kom hit?
5. Vad inträffade år 1953?
6. Varför låg Danmark före Sverige på den här tiden?
7. Vad blev Johnnys entrébiljett till den svenska restaurangmarknaden?
8. Vad saknade många restauranger på den tiden?
9. Vad skulle bli mer lönsamt insåg Johnny?
10. Varför var han rädd för att ta kontakt med Kina och leverantörerna där?
11. Vilka gav sig in i restaurangbranschen i Sverige på 1970-talet?
12. Hur var Johnny Cheng banbrytande inom PR?
13. Vad inträffade år 1984?
14. När och varför skedde lanseringen av Mrs Chengs?
15. Varför upplevde företaget en stor kris i slutet på 1990-talet?
16. Vad inträffade år 2004 och varför?

Diskussion

Dagens svenska matkultur:

• Vilka mattrender finns det i Sverige idag? Diskutera hur dagens svenska matkultur ser ut, vilka mattrender som är populära och vilka maträtter som är godast.

Fördjupning Marknadsföring/ Entreprenörskap och företagande/ Företagsekonomi/ Historia/ Branschkunskap inom restaurang och livsmedel

En världskändis på tallriken:

• IKEA är inte bara Sveriges största möbelföretag, utan även vår största exportör av – köttbullar. Ta del av hur köttbullarna blev världskändisar på tallriken.

Bildkälla: Wikimedia Commons.

Han tog Italien till Sverige:

• Den 25-årige Fernando Di Luca kom på en Lambretta från Rimini till Stockholm 1961. Han fick snabbt ett jobb som diskare på Grand Hôtel. Di Luca fortsatte i hotellbranschen och kom att trivas i Sverige. Men det var en sak som fattades: goda råvaror för att laga riktig italiensk mat. Ta reda på hur Fernando Di Luca lärde svenskarna att använda olivoljan

Den italienske invandraren Fernando Di Luca (f. 1936) lärde svenskarna att olivolja har andra användningsområden än som laxermedel.

Så blev Frigoscandia världsledande:

• I artikeln får vi veta att vårrullarna så småningom blev levererade frysta, av praktiska skäl, och med enklare distribution kunde de börja säljas även till dagligvaruhandeln. Svenska företaget Frigoscandia spelade en avgörande roll från 1960-talet och framåt när den globala djupfrysningsindustrin utvecklades. Undersök hur företaget Frigoscandia blev världsledande.

Per-Oskar Persson var inte bara vd för Frigoscandia utan en av världens ledande kyltekniker. Här syns han framför företagets fabriksbyggnad, någon gång på 1960-talet. Genom en teknik att frysa in grönsaker styckevis lyckades Frigoscandia bli världsledande inom industriell infrysning av livsmedel. Fotografiet tillhör författaren Leif Rynnel.

Svenska Beckers satte färg på Kina:

• När svenska målarfirman Beckers började treva sig in på den kinesiska marknaden var Hong Kong den naturliga vägen in. I dag är Hong Kong åter kinesisk mark och Beckers närvaro i Kina självklar med flera stora produktionsanläggningar. Undersök hur Beckers satte färg på Kina.

Svensk färg i Kina. Bilden är dock tagen före Beckers engagemang och föreställer i stället den svenska designutställningen i Peking 1976. Svensk Forms historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Centralt innehåll

• Orientering om de branscher som finns inom yrkesområdet samt villkoren för deras verksamheter, till exempel restauranger, bagerier, konditorier, charkuterier och butiker.
• Grundläggande arbetsuppgifter inom yrkesområdet, till exempel bakning, styckning, matlagning, servering, planering och inköp, med möjlig fördjupning inom något eller några områden.
• Metoder, material, maskiner och annan utrustning som används inom respektive yrkesområde.
• Måltiden som helhet, till exempel mat, dryck, bröd, charkuteriprodukter, servering och service. (Branschkunskap inom restaurang och livsmedel)
• Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
• Teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.
• Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer. (Teknik 1)
• Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
• Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. (Företagsekonomi 1, 2)
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse.
• Produktutvecklingsprocessens olika faser och deras innehåll.
• Affärsplanens innehåll och uppbyggnad. I samband med det användning av grundläggande metoder för marknadsundersökning, omvärldsanalys och omvärldsbevakning. Finansieringsfrågor. (Entreprenörskap och företagande)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
• Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)
• Teorier och tendenser inom området marknadsföring.
• Marknadsföring av varor och tjänster. I samband med det behandlas den betydelse som varaktiga relationer med kunder, leverantörer, anställda och andra intressenter har för ett företags affärsutveckling.
• Intern och extern marknadskommunikation. (Marknadsföring)
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. (Historia 1a1, 1a2, 1b)