Göteborgs Kex tog hela Sverige med storm

Grosshandlare och skeppsredare Carl Leopold Berggren startade 1888 en kexfabrik i Kungälv – för att hans engelska fru skulle fortsätta få bra kex även efter att Sverige infört tullavgifter för keximport från England. I 130 år har nu Göteborgs Kex försett Sverige med klassiker som Guld Marie, Ballerina och Singoalla.

Relaterad läsning: Skottarna i Lilla LondonKunglig Hovleverantör – en krönt affärsrelationTio inflytelserika invandrarePasta därmed bastaZeta – där mat är kärlekMattrenderCloetta – ett folkhem på marknadens villkor, Näringsfriheten genomförs 1864, Johan August Gripenstedt, JAG och hans verk, Nöd och lust gjorde kvinnor till företagare, Kungen av såpa, Invandrare som byggde Sverige, Kexet byggde en hel industri

Instuderingsfrågor

  1. Vad var ett burskap?
  2. Varför bosatte sig Carl Leopold Berggren i Göteborg?
  3. Vad utförde han för arbete där?
  4. Vad inträffade år 1874?
  5. Var tror man att Carl Leopolds idé om att starta kexfabrik kom ifrån?
  6. Vad införde den svenska riksdagen år 1888 och varför?
  7. Varför beslutades det att kexfabriken skulle ligga i Kungälv?
  8. Var kom utrusningen och expertisen ifrån?
  9. Vem döptes kexet ”Guld Marie” efter och varför?
  10. Vad inträffade år 1994?

Diskussion

Göteborgs Kex fabrik flyttar till Lettland:

  • 130 år efter att Göteborgs Kex öppnade portarna i Kungälv bommas det igen för gott i november år 2022. Göteborgs Kex ägarkoncern Orkla meddelar i ett pressmeddelande, att en ny fabrik ska byggas utanför den lettiska huvudstaden Riga. Diskutera varför ni tror att flera stora svenska företag lämnar landet och vad detta innebär för det svenska näringslivet samt Sverige i stort. Undersök även hur Orkla rustar personalen för livet efter kexfabriken.

Malin Jennerholm, vd på Orkla Confectionery & Snacks Sverige, vid Göteborgs kex fabrik i Kungälv. Foto: SVT

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap och företagande/ Internationell ekonomi

Näringsfriheten genomförs 1864:

  • Det mest tydliga tecknet på att marknadslogiken sågs som framtiden, var det riksdagsbeslut om näringsfrihet som antogs av riksdagen den 18 juni 1864. Då avskaffades skråväsendet helt, även i städerna. Samtidigt försvann burskapstvånget, mästarskapstvånget och tvånget att tillhöra en förening. Dessutom infördes fri etableringsrätt för handelsrörelser och fabriksanläggningar på landsbygden. Undersök hur näringsfrihetsreformen öppnade möjligheten till att starta egen näringsverksamhet i Sverige.

Förordningen om utvidgad näringsfrihet från den 18 juni 1864, som bestämde att »enhvar svensk man och kvinna fick starta och driva företag uti konungariket Sverige«. Bild från Centrum för Näringslivshistoria.

Mannen bakom näringsfriheten: JAG och alla hans verk:

  • Det är över 150 år sedan näringsfrihet infördes i Sverige. 1864 kom den förordning som slog fast allas rätt att bedriva handel och produktion. Bakom denna reform låg en av Sveriges främsta statsmän – någonsin. Finansministern Johan August Gripenstedt, som ägnade sin politiska gärning åt att modernisera Sverige. Undersök vem Johan August Gripenstedt var och hur han lyckades med sin vision.

Johan August Gripenstedt i mitten av bilden, sittandes Bildkälla: Kungliga biblioteket.

Skottarna i ”Lilla London” = Göteborg:

  • Göteborg har fått epitetet ”Lilla London” på grund av det starka brittiska inflytandet i stadens historia under 1700-talet och början av 1800-talet. De flesta britter som invandrade till Sveriges andra stad var dock inte engelsmän utan skottar. Undersök dessa invandrade företagare som hjälpte att bygga Göteborg.

Porterskylt från 1930-talet. Deponent: Carlsberg Sverige. Motiv-ID: BAF00008

Göteborgs Kex blir utnämnd till Kunglig hovleverantör 1897:

  • ”Hans Majestät Konungen av Sverige och Norge Oscar II har i Nåder behagat till Dess Hovleverantör antaga Göteborgs Kex Aktiebolag. Hvilket jag på Nådigaste Befallning får till bevis meddela.” Denna utmärkelse stadfäst 1897. Undersök vilka andra företag som har varit Hovleverantörer i Sverige genom tiderna.

En överdådig dekor med rosor, medaljer, ett älskande par och blomsterkvistar pryder denna tvålförpackning från Barnängens tekniska fabrik. Bolaget började leverera till hovet år 1876, och har sedan dess fått fortsatt förtroende. Henkel Nordens historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Så arbetar Göteborgs kex med hållbarhet:

  • Besök Göteborgs Kex hemsida och undersök hur företaget arbetar med hållbarhet i dag.

Bildkälla: goteborgskex.se.

Centralt innehåll:

  • Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön. (Internationell ekonomi)
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1b, 1a2)
  • Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
  • Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
  • Orientering om de branscher som finns inom yrkesområdet samt villkoren för deras verksamheter, till exempel restauranger, bagerier, konditorier, charkuterier och butiker.
  • Grundläggande arbetsuppgifter inom yrkesområdet, till exempel bakning, styckning, matlagning, servering, planering och inköp, med möjlig fördjupning inom något eller några områden.
  • Metoder, material, maskiner och annan utrustning som används inom respektive yrkesområde.
  • Måltiden som helhet, till exempel mat, dryck, bröd, charkuteriprodukter, servering och service. (Branschkunskap inom restaurang och livsmedel)

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *