Slotts – en kunglig hovleverantör

Uppsala är en stad som är känd för många saker. Universitet, forskning i världsklass, domkyrkan och läkemedelsindustrin. Men senap? Livsmedelstillverkning är kanske inte Uppsalas starkaste gren, men faktum är att landets mest sålda senap ända in på 2000-talet tillverkades på Kungsgatan i centrala Uppsala. I Slotts stora fabrik tillverkades också kända produkter som Sunkist, O’boy och O’hoj. Men allting började med något helt annat – nämligen ättika.

Relaterad läsning: Pepparkaksfabriken Pricks, Julens viktigaste dryck, SARA – staten, supen, maten och folket, Ingen jul utan Roberts äkta julmust, Redan vikingarna drack must, Hur svensk är den svenska julen?, Aladdin – Folkhemmets högtidschoklad, Herbert Felix och hans tomatketchup,  Drottningens favoriter, Göteborgs Kex – en kunglig hovleverantör,  Kunglig Hovleverantör – en krönt affärsrelation

Diskussion

Nu är det Slotts igen!

• Många av oss förknippar senap med julen. Vilka minnen har ni av senapen och vilket föredrar ni bäst: Senap eller ketchup eller båda två?

Fördjupning Samhällskunskap/ Historia/ Branschkunskap inom restaurang och livsmedel/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap/ och företagande

Felix populära tomatketchup och Bostongurka:

• År 1939 fick den 29-årige tjeckiske flyktingen Herbert Felix ansvar för gurkavdelningen på Håkanssons Ättiksfabrik i skånska Eslöv. Det blev grunden till livsmedelsjätten Felix – och älskade produkter som Bostongurka. Undersök hur Felix kom att frälsa våra matbord.

Herbert Felix, Orkla (CC BY).

Pepparkaksfabriken Pricks:

• Pricks framgångssaga började med två unga killar som träffades på en kommunal hushållskurs och började baka och sälja pepparkakor och bröd tillsammans. Med hög kvalitet och innovativ reklam erövrade de fikasugna svenskar. Undersök Pricks framgångssaga.

Pricks pepparkakor. Bildkälla: Uppsalamuseet/ Digitalt Museum

Centralt innehåll

• Orientering om de branscher som finns inom yrkesområdet samt villkoren för deras verksamheter, till exempel restauranger, bagerier, konditorier, charkuterier och butiker.
• Grundläggande arbetsuppgifter inom yrkesområdet, till exempel bakning, styckning, matlagning, servering, planering och inköp, med möjlig fördjupning inom något eller några områden. (Branschkunskap inom restaurang och livsmedel)
• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1b, 1a2)
• Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. (Företagsekonomi 1, 2)
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
• Teorier och tendenser inom området marknadsföring.
• Marknadsföring av varor och tjänster. I samband med det behandlas den betydelse som varaktiga relationer med kunder, leverantörer, anställda och andra intressenter har för ett företags affärsutveckling.
• Intern och extern marknadskommunikation. (Marknadsföring)
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. (Historia 1a1, 1a2, 1b)