Kaffe, bullar och sju sorters kakor

Ordet lagom lär vara ett ord som bara finns i svenska språket. Detsamma sägs gälla för ordet fika. Det intressanta med det är att Sverige på två sätt står ut som unikt. I landet lagom är vi extrema: vi älskar vårt fika så mycket att vi till och med schemalägger det.

Relaterad läsning: Bönan som tog svenskarna med storm, Gevalia 100 år – när du får oväntat besök, Löfbergs Lila, Arvid Nordquist, Carlos Zoégas, History Marketing: så arbetar Zoégas med sin historia, Zoégas andra grundare lyfts fram, Tetra och mjölkkartongen, Mjölkbaren, Kexet byggde en hell industri, Göteborgs kexfabrik

Centralt innehåll

  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2)
  • Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
  • Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Marknadsstrategier och marknadsplanens innehåll och funktion.
  • Marknadsföring av varor och tjänster. I samband med det behandlas den betydelse som varaktiga relationer med kunder, leverantörer, anställda och andra intressenter har för ett företags affärsutveckling.
  • Intern och extern marknadskommunikation. (Marknadsföring)
  • Orientering om de branscher som finns inom yrkesområdet samt villkoren för deras verksamheter, till exempel restauranger, bagerier, konditorier, charkuterier och butiker.
  • Grundläggande arbetsuppgifter inom yrkesområdet, till exempel bakning, styckning, matlagning, servering, planering och inköp, med möjlig fördjupning inom något eller några områden.
  • Måltiden som helhet, till exempel mat, dryck, bröd, charkuteriprodukter, servering och service. (Branschkunskap inom restaurang och livsmedel)

Instuderingsfrågor

  1. Vem var Claes Rålamb?
  2. Vad stod kaffe för?
  3. Vad inträffade 1756?
  4. Varför öppnades schweizerier och vilka vistades där?
  5. När började man med kaffeservering?
  6. Vad var viktigt och centralt för fikat?
  7. Varför hade man kafferaster på arbetsplatserna?
  8. Vad blev fikat synonymt med?
  9. Vad innebär begreppet ”Management by fika”?

Diskussion

  • Vad anser ni om ”Management by fika”? Diskutera begreppet och hur exceptionellt svensk fika är.

Fördjupning Historia/ Marknadsföring/ Företagsekonomi/ Branschkunskap inom restaurang och livsmedel

Kaffets historia:

  • Det var Karl XII och hans karoliner som lade grunden till den svenska kaffekulturen. De hade fått smak på kaffe under vistelsen i Turkiet efter slaget vid Narva. En turkisk kaffekokare följde med hem till Sverige 1715. Undersök hur kaffet tog svenskarna med storm.

Reklambild för Gevalia med Barbro ”Lill- Babs” Svensson från 1965. Ur Gevalia Mondelez Int. arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

När du får oväntat besök:

  • I år firar kaffemärket Gevalia, vars resa började i Gävle, hundra år. Det var 1920 som namnet dök upp första gången på det färdigpackade kaffepaketet. 1985 kom den klassiska kampanjen »Vilket kaffe skulle du bjuda på om du fick oväntat besök?«, som uppmuntrade till gästfrihet och byggde på den svenska traditionen att alltid bjuda på en kopp kaffe när man får besök i hemmet. Ta reda på hur Gevalias koncept med ”oväntat besök” har kommit att bli en av svensk reklamhistorias mest välkända.

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Branschkunskap inom restaurang och livsmedel

Kexet byggde en hel industri:

  • Inspirationen till starten kom visserligen från England och Skottland, men Göteborgs Kex har sedan dess varit med om att definiera det svenska folkets kexätande och blivit en del av folkhemmet. Undersök Göteborgs Kex historia.

Bildkälla: Orkla Confectionery & Snacks Sverige.

Kanelbullen:

Skärmdump: ica.se/buffe

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *